Ludde Rönnberg
Ett mycket kort hjälteepos

 

"Innan jag dör bakar jag en katedral"
-- Edith Södrgran

Ludde Rönnberg är 84 och bor i en liten masonitkoja ända in i Hälsingland. Han vill ha det så. Han skriver dikter, målar tavlor och gör musik. Han är liv bland liv, djur bland djur.

Utanför kojan står en stege lutad mot fönstret. På den klättrar grävlingar upp när de vill att Ludde ska servera mat. Nosar slår mot rutan och väcker människan därinne. Varje natt. Alltid samma klockslag; 23.30 första gången. Sedan 01.55, och slutligen 03.30. Förutsägbarhet är nämligen en dygd i deras värld.

Grävlingsklanen vet vad som bjuds; kött från ICA i Bollnäs. Varje måndag cyklar Ludde ner till bussen och åker in till centralorten för att hämta en hink med styckningsspill.

Ibland går Ludde på lina, högt över sin glänta. Därifrån kan han se hela skapelsen; "Slak lina är bättre än styv, och det är lättare om linan sitter högt. Då får man liksom luft underifrån som stöd."
Nog är det så alltid..

 

"Nalle Björn han vistas här bland skogens röda lingonbär,
och fläsk han får på tallens stam när han till kojan sig smyger fram.
En kraftig bjässe å stor i vikt, jag ofta sett han på nära sikt."
-- Ur; Ludde Rönnbergs dikt Nalle Björn