G n o s i s
"The answer is out there, Neo,
and it's looking for you, and it will find you if you want it to."
-- Trinity

 

Jag ska börja med att villigt och glatt erkänna att jag är såväl kluven som självmotsägande när det gäller det andliga. Samtidigt som jag är en 'science-junkie' av stora mått så svärmar jag för det hinsides. Samtidigt som jag kräver att allt ska vara bevisbart eller i alla fall rimligt så kan jag i en dikt ana sanningar bortom ordens myggnät. Jag har inga planer på att ändra mig på denna punkt, och jag är inte ens säker på att de bägge motsäger varandra. De gamla teosoferna, hur egendomliga de än vissserligen var hade en devis som slagit an på mig: "Det gives ingen religion högre än sanningen." De förutspådde att religion, vetenskap och filosofi så småningom skulle nå till samma punkt: Sanningen. En vacker vision och rättrådig princip om inte annat, men jag håller med om det.

Jag vill egentligen inte "tro". Att "tro" betyder att man antar något för en sanning utan att det går att bevisa. "Tro" är alltid nära knuten till självhävdelse och önsketänkanden. Jag vill inte 'tro'. Jag vill veta. Trots detta så "tror" jag att gnosticismen är något på spåren. Jag kan inte bevisa det, och jag är väl införstådd med att jag valt denna 'tro' som en förlängning av den jag är, som ett slags statement om vem jag är och vad jag vill signalera. Detta till trots är det min övertygelse att denna värld är ett ondsint påhitt av någon som kallar sig Gud och som kräver folks tillbedjan, och att det bortom allt detta finns en Verklighet där Gud_moder@himmelen.com dväljes i sin frodighet. Jag tror verkligen att vi är beslagna med lögner, att denna världen som sådan har en enda primär uppgift: att hålla oss fjättrade så att vi inte upptäcker den Stora Lögnen. Jag tror också att, var och en av oss, kan se igenom dimridåerna och nå insikt om hur allt verligen är, att alla har möjligheten till Gnosis. Med andra ord: Jag är gnostiker. Skillnaden mellan mitt sätt att 'tro' och många andras är kanske det att jag inser att jag kan ha fel. Det skulle aldrig falla mig in att försöka övertyga någon annan om att mina funderingar är sannare än andra funderingar. Jag tror såklart att de är det, men jag är alltför ointresserad av andra för att bry mig om vad de tycker och tänker i någon större utsträckning. Min 'tro' ger mig ingen tröst. Den gör mig inte varm och ullig inombords. Den gör mig inte from och trygg. Det är en arbetshypotes om det hinsides helt enkelt, men att jag valt just den arbetshypotesen är givetvis 'an act of Faith'. Det erkänner jag. Jag skrev ju att jag var paradoxal i dessa hänseenden.

Gnosis är grekiska och brukar översättas med 'kunskap', men inte kunskap av typ faktasamlande. Det är alltså inte 'Gnosis' att kunna elitserietabellen, böja verb i sanskrit eller Carolas diskografi. Gnosis är nog mer "insikt" än "kunskap" - den där insikten om hur allt hänger samman, att intet är vad det verkar. Att något är käpprakt åt helvete i världen, den där gnagande känslan av att det dina fem sinnen ger vig handen bara inte KAN ha med verkligheten att göra och den saliga befrielsen denna insikt bringar Dig. Det går egentligen inte att beskriva, inte att förmedla. Gnosis är mystiskt till sin natur. Den som påstår sig ha uppnått Gnosis ljuger. man kan inte uppnå Gnosis. Man skymtar den som bäst. Man vill den. Gnosis ger mersmak.

Det finns något slags minsta gemensam nämnare för gnosticismen i alla dess varianter, ett slags grundplåt som är gemensam. Den ser i slarvig korthet ut så här:

Det finns en Himmelsk Helig Värld som ytterst få av oss ens kan skönja och en Högsta Gudomlighet som kan beskrivas på diverse olika vis. Dess motsats är den materiella världen här och nu, där miljarder människosjälar lever som "fångar" i sina kroppar och är vilse i ett slags Skymningslandets labyrint utan att finna vägen ut. Att leva i denna materiella värld är själva syndafallet. Hur man skall förhålla sig till den materiella världen - till Illusionen har det funnits många förslag på i de gnostiska traditionerna, allt ifrån total askes och självplågning till utsvävningar och orgier. Antingen har man sett Illusionen som något man måste vända sig bort ifrån för att inte korrumperas av den eller till att man kan bete sig hur som helst eftersom Illusionen inte är verklig och därför saknar all betydelse. Personligen nöjer jag mig med att inte ta den på så blodigt allvar.

Vi bär dock alla inom oss ett Heligt Ljus, vi kan för enkelhetens skull kalla det själ, som är våra verkliga och oförtörda jag och som har ett Himmelskt ursprung. Detta Ljus ”gudsgnistan”, som en gång utgått från den Högsta Gudomlighetens överflöd av godhet, har dock blivit fjättrat i kroppen och riskerar hela tiden att besudlas av materien. Målet för var och en av oss är att befria våra Andliga jag och därigenom kunna uppstiga till det Himmelska ursprunget. Detta kan ske genom att en människa väcks till insikt (gnosis) om sin egen situation och om den Högsta Gudomlighet hon emanerat från. Den högsta Gudomen beskrivs inte sällan som ett kvinnligt väsen.

Gnosticismen är inget enhetligt trossystem - långt därifrån, men vissa bärande grundtankar går igen i de flesta riktningarna. Den högste guden är transcendent, upphöjd och onåbar. Från honom emanerar (utgår, utflödar) eoner, väsen som fyller den högre världen, Pleroma (fullheten). En av eonerna, ofta den lägsta, sjunker på grund av sitt begär ner i sinnevärlden där den splittras och blir fången.

Sinnevärlden är inte skapad av den högste guden utan av en lägre gudom, Demiurgen. Till sin hjälp har Demiurgen en uppsjö hantlangare som hjälper honom att administrera den falska världen; Arkoner. De högre principernas fångenskap i materien har sin motsvarighet i människan. En gnista från den gudomliga världen (anden, själen) är fången i kroppen och kan endast befrias från denna världen genom just Gnosis. I den kristna gnosticismen är det Kristi uppgift att ge denna gnosis så att människan blir frälst.

Frågan om gnosticismens ursprung är komplicerad. Vissa huvudtankar - dualistisk gnosticism - anses ganska säkert vara iranska. Den syrisk-egyptiska gnosticismen innehåller dessutom inslag av orficism, platonism, stoicism, gammalsemitisk religion och kristendom. Gnosticismen bör ha uppstått under tidig kristen tid, men utan kristen påverkan, för att senare uppta kristna element.

Forskningen kring gnosticismen lider brist på källor. Länge var gnosticismen främst känd genom den kristna polemiken mot den och genom Corpus Hermeticum. Den framväxande katolska kristedndomen hatade gnostikerna, och det är ju ett gott betyg. Bland skriftfynden i Nag Hammadi 1945 fanns flera gnostiska skrifter på koptiska, bland annat Sanningens evangelium och Johannes-apokryfen. Dessutom fann man Eugnostos brev i två versioner, dels en nästan utan kristna tankegångar, dels en som bearbetats i kristen riktning. Andra gnostiska böcker som hittats är Thomasevangeliet samt Maria Magdalenas evangelium (som för övrigt ligger till grund för Da Vinci-koden). Nag Hammadi är en liten ort cirka 100 km norr om Luxor i Egypten. Där fann en lokal bonde år 1945 52 skrifter, mestadels av gnostiskt ursprung, från omkring år 400. Före Nag Hammadi-fyndet var gnosticismen som sagt nästan enbart känd genom kristen polemik mot den, vilket såklart gav en ganska skev bild. Bland Nag Hammadi-fynden finns ett märkligt verk som i engelsk översättning fått namnet Thunder Perfect Mind där Frälsaren med hjälp av poetiska paradoxer beskriver Gudomens ogrippbara och dualistiska väsen. Det är så vackert så man får ståpäls. Ett utdrag:

I am the honored one and the scorned one.
I am the whore and the holy one.
I am the wife and the virgin.
I am <the mother> and the daughter.
I am the members of my mother.
I am the barren one
and many are her sons.
I am she whose wedding is great,
and I have not taken a husband.

I am the midwife and she who does not bear.
I am the solace of my labor pains.
I am the bride and the bridegroom,
and it is my husband who begot me.
I am the mother of my father
and the sister of my husband
and he is my offspring.
I am the slave of him who prepared me.
I am the ruler of my offspring.
Övers. av George W. MacRae

Ouroboros - den Gnostiska ormen som tuggar sin egen rumpa.

 

Finns det gnostiker idag? Jodå, lite grann. Ecclesia Gnostica exempelvis. Den känns ganska genuin. Montalk rekommenderar jag också, samt givetvis Enemies.com - den ultimata gnostiska sajten; vanvördig, blasfemisk och som en rakkniv vass. Min gnosticism är lika mycket ett politiskt som andligt projekt. Man kan inte stillatigande se på när Demiurgen maler skapelsen till grus. Den riktigt vetgirige kan dessutom anmäla sig till en kurs om nygnosticism på Högskolan i Gävle.

Det finns också en hel del gnostiskt tankegods i hela New-Age-cirkusen. påstås det i alla fall. Vet inte om jag håller med annat än på en väldigt ytlig nivå. New Age är ju till sin kärna något slags liberalt navelskåderi där var och en, oftast mot betalning, ska bli salig på sin tro. Gnosticismen lär inte detta. Gnosis är ingen subjektiv upplevelse som ska 'kännas rätt' för en själv. Antingen är man Gnosis på spåren, eller så är man det inte. Gnosis finns. Gnosis är Sanningen. - rent objektivt liksom. New Age befattar sig knappast med objektiva sanningar. Ett allmänt gott råd angående New Age är, kortfattat: Undvik det. Väldigt mycket har kallats för nygnosticism utan att vara det; teosofi, allsköns ockultism, wicca och till och med Thulesällskapet. Dessa påståenden härrör inte sällan från dagens kristna som fortfarande, efter 2000 år, hatar och baktalar allt gnostiskt över allt annat, och det är fortfarande ett lika gott betyg. Traditionell kristendom är och förblir vår arvfiende.

Elaine Pagels är en forskare och författare som skrivit mycket om gnosticismen. Hon har bl.a. fokuserat på bilden av kvinnliga gestalter inom G, och ger ett feministiskt perspektiv på skapelsemyten och annat som använts som svepskäl för kvinnoförtryck av den traditionella kristendomen. I de gnostiska texterna ges en helt annan bild av ex. Maria och Maria Magdalena (som där på vissa ställen beskrivs som Kristi främsta lärjunge, och ibland älskarinna.). Många tidiga gnostiska rörelser var väldigt jämlika och såväl kvinnor som män hade samma uppgifter i församlingarna. (Mer om Elaine Pagels.)

 

Gudinnan med sin badboll på Shell Beach.

Det kan vara nästan omöjligt att försöka tränga igenom alla texter och teorier kring Gnosticismen, att få grepp om den bortom alla termer och begrepp. Gnosticismen är inte direkt lättillgänglig, så se film istället. Matrix-trilogin är ren och skär gnosticism. Allt är ett ont dataprogram och vi hålls sövda och är fångade i dess illusion. Messiasen Neo väcks ur sin sömn (når Gnosis helt enkelt) och tillsammans med de andra uppvaknade går han i krig mot de falska herrarna och dess hantlangre. (som arkonen Agent Smith exempevis.) Svårare än så är det inte. En annan av mina favoritfilmer med gnostiskt tema är Dark City. Den är ett skolexempel; en stad där solen aldrig går upp, en stad som egentligen bara är ett klippblock i rymden, en lekstuga för onda rymdvarelser. "They built the city to see what makes us tick." Befolkningen hålls drogade och omedvetna. De förses med falska minnen. Såklart finns en hjälte; John Murdoc, som når Gnosis och allt löser sig till slut. Se den. Den riktiga och Gudomliga Världen symbolieras i DC av "Shell Beach." - en vacker solig strand som alla verkar minnas att de varit på men ingen kommer ihåg vägen till.

 

 

Till sist två gnostska små texter jag själv snickrat samman.. (Bägge ur min dagbok på Qruiser.)

 

Gnostisk adventsbetraktelse:

En möjlighet filosoferna och teologerna allt som oftast missat; att Gud faktiskt finns, att han är man och att han är just så vidrig som han framställs i Bibeln, Koranen och andra förelöpare till Mein Kampf och Slitz. En überpatriark. Ett himmelskt gubbslem.

Såg som hastigast en rubrik bland Qruisers nyhetsnotiser; "Hatar Gud homos?" eller något sådant. Ja, tänk om han faktiskt gör det. Tänk om han är en kvinnohatande homofob; precis som hans demonhorder av vapendragare på jorden; pastor Green, nazipåven, de lusskäggiga ortodoxa patriarkerna, de muslimska imamerna som mässar sitt hat över sina mödrar, systrar och döttrar. Tänk om Gud är just så motbjudande som pingstkyrkan påstår, just så nyckfullt despotisk som Saddam och Geroge W alltid hävdat att han är. Tänk om vi alla är så djävla grundlurade och himlen är full av slappkukade, porrsurfande galtänglar som grymtar sina flabbande och pilsnerstinkande hånskratt över jorden.

Det finns ett felslut i samtalet kring 'Gud' och hela det kitet. Att om Gud finns måste man tillbe och lyda honom. Att man måste Hedra Kuken. Det behöver man inte alls. Om den kristne patriarkguden skulle stiga ner på jorden i all sin ollonfuktiga glans så är det vår plikt, som rättrogna kättare, att spotta aset mitt i synen, att sträcka vapen mot skrället.

De gamla Gnostikerna visste allt detta. Den figur som kallas Jehova, Jahve, oftast 'Gud', är inget annat än en lägre gudom som skapat sinnevärlden och materien som håller människornas själar fångna, en mellanchef som fått storhetsvansinne och byggt denna värld som sitt eget "own private Idaho". Hans namn är Demiurgen, "hantverkaren". I andra traditioner kallas han Jaldabaoth. Gnosticismen var inte direkt enhetlig och centralstyrd; ganska förvirrad till och med. I vilket fall är det den uppkomlingen och myteristen man idag tillber i kyrkor, synagogor, tempel och moskeer. Se filmen 'Dark City'. Den är gnosticism så det ryker om det.

Det finns en scen som dyker upp i diverse gnostiska texter; hur Demiurgen kaxigt slår sig för bröstet och förklarar sitt herravälde över Jorden, och hur Gud_Moder@himmelen.com (Den Sanna Gudinnan med många namn; Sophia, Pleroma mm. mm.) vredgat ryter till åt honom så de sju planetsfärerna dånar och skakar. Här ur "Världens ursprung", en av Nag Hammadi-texterna:

"Nu när himlarna hade slagit sig samman med sina styrkor och administrationer, blev den urfadern fräck. Men han blev ärad av änglarnas arméer. Och alla gudar och deras änglar gav välsignelse och ära åt honom. Och för hans del, blev han förtjust och stolt, och sade till dem, "Jag har inget behov av någon annan. Det är jag som är Gud, och det finns inga andra gudar som existerar frånsett mig." Och när han sade detta syndade han mot alla odödliga väsen. Och de beskyllde honom därför.

Då när Pistis [Gud_Moder@himmelen.com, då alltså] såg härskarens respektlöshet, blev Hon fylld med ilska. Hon var osynlig och Hon sade: "Du ljuger, Samael!" (Samael betyder här "blind gud").

Alltså, för att runda av; det spelar mycket liten roll om "gud" hatar homos eller inte, för hans tid är utmätt, hans tynande välde i gungning. Han är ful. Han har ingen talan mer.

---------------------------

 

Tvärgnostiskt manifest - Trösteord till en ung kättare:

Ni som ser. (Ni vet mycket väl vilka ni är)

Ni som, där andra ser en positiv, trevlig och levnadsglad kille/tjej med framåtanda ser något som får blodet att frysa till is i era ådror. Ni som fått den satans och vidunderliga gåvan att se, se bakom det torra och flagnande spackel som kallas trevlighet, social kompetens, uppfostran och mycket annat, allt detta utanverk som likt Den Onde har många namn och kommer i olika skepnader; alltifrån skönhetstävlingar för barn, jakten på den perfekta/-e partnern, 'sunt förnuft', religion & politik till själva ordet och tanken. Ni som kan se revorna i slöjan och den kompakta stjärnlösa svarta väggen bakom. Ni som har en vag misstanke att Matrix bättre beskriver verkligheten än vad Rapport gör. Ni vet vad jag menar.

Jag vet att ni alla lider; var och en på sitt sätt och efter sin förmåga. Det hör till; det är prislappen för att fjällen för era ögon fallit. Inte en nanosekund av den fadda sörja andra kallar lycka är värd att byta till sig. Tro mig. Detta är er förbannelse. Detta är er välsignelse. Jag vet att det hisnar och svindlar när ni närmar er insikten att världens fluff och joller inte är alls på riktigt och när de så kallade sanningarna störtar som döda fåglar ur skyn; en efter en. Den gastkramande ensamheten. Jag känner den. Man kan inte ens andas, och ingen tror dig. Som att vara ensam kvar i atomvinter.

De Gamla kallade allt detta Gnosis - (Insikten/Vetskapen). Nu kallas det ADHD, autism, psykos, depression, ångest och mycket annat dumt. De vill bota er tillbaka er in i gemenskapen, i samvaron, i lyckolandet - som Den Lede frestade Kristus på berget. "Heaven is down and Hell is up". Akta er!

Ni ska plocka äpplen från Kunskapens träd; som {Gud_Moder@himmelen.com} avsåg, inte pilla Fontex ur en burk. Ni ska inte "må bra®". Ni ska bada i kvasarers pulsljus och dyka i svarta hål. Förblindande bländande Gudabloss är ni! Inga vårdkonsumenter!

Ormar är snälla.
Lamm bits.
Motorsågsmassakern är en dokusåpa, Gudrun en taliban. Det var Kristus som frestade Den Lede.
Empati är blasfemi.
Nattvarden kostar denna vecka endast 19:- på Birger Kung.
Little boxes, on the hillside.
You're such a special boy.
God and Daddy loves You - to death.....
SAX-index
Ave Maria
Insallah...

"*pop* goes the world."

Det kommer en dag - jag lovar - när ni kan andas ut och tacka det som tackas bör att ni inte är som De; de som inte ser, förstår, som varken vill, kan eller vågar. Ni kommer att le av tacksamhet över varje tolvtumsspik som livet drivit in i hjärtat o pannbenet på er, inse vilket ytterst litet pris det är för att slippa leva som de! De där som går runt i en dimma så tjock att de aldrig kommer att se ens en skymt av sin själ eller höra den minsta viskning från den. Ni kanske bara ser den svarta stjärnlösa väggen nu, men det finns revor i den också. Den finns egentligen inte alls. Bortom den ligga ulv, panter och puma samman och berättar för Dig: "Vi lever. De är döda. Vi har rätt! De har fel!"

Det kommer att regna dun den dagen
när tusen unga svanar spränger Tornet
och vi ska dansa bland skärvorna.

Tills dess: Håll ut!

"Luminous beings are we"
-- Yoda