Varför
feminist?
Och varför Feministiskt initiativ?
"Av bottenlöst
förakt för den patriarkala heterosexismen har vi låtit sy
ihop våra kloaköppningar!"
Därför att det är en anständighet, ett krav att vara feminist så länge medborgarrätt heter ollon. Ett samhälle som avfärdar, förringar och förtrycker över hälften av sin population är inte ens i närheten av att kunna kalla sig civiliserat.
Normen är EN. Det är samma djävla Norm som går ut över HBT-personer, handikappade och etniska minoriteter som över kvinnor, samma näve som slår. Samma liar som går. Enligt mig är F! det enda parti som uppenbart vill mig väl, som har fattat galoppen, som gör en vettig analys och som ser sambanden. Jag vore en idiot om jag inte engagerade mig... Jag menar; jag är så långt borta från drömmen om Normen, den *Vite, Västerländske, Heterosexuelle Mannen* att jag vore en ännu större idiot om jag försökte liera mig med den eller trodde att den förde min talan. Att jag har kuk och manligt personnummer saknar all relevans. Jag kan inte välja något slags tillhörighet med folk bara för att de liknar mig mellan benen. Lite mer sofistikerad än så är jag.
Det finns ca. 200 miljoner färre kvinnor på jorden mot vad det borde. Många av dem har blivit bortgallrade redan på fosterstadiet och resten postnatalt ihjälslagna; för att de lämnat hemmet utan en mans sällskap, inte haft maten klar i tid, ignorerats av sjukvården, tvingats till liv i armod och svält, visat sig utan slöja/med slöja, blivit änkor, råkat ha "för kort" kjol, haft åsikter, velat välja sin egen man eller valt en kvinna istället för en man. Samtliga har slaktats bara för att de begått den oförlåtliga synden att "inte vara man". Detta anstår icker varelser som gör anspråk på att kalla sig 'tänkande'.
För att knyta an till mitt kära Star Trek; där är det så att andra raser inte tar kontakt med en civilisation förrän denna lärt sig warpdrift. Först då anses planeten så pass avancerad att det är någon vits med att initiera "First Contact". I verkligheten är det dock så att, vad våra grannar i djupa rymden väntar på är att Kukväldet ska falla. När detta sker så kommer ett rymdskepp från Vulcan att landa framför Riksdagshuset. Först då är vi värdiga, och då blir det kalas - saft och bullar och F!skdamm för barnen..
Jag när en vacker dröm om heteropatriarkatets utplånande:
Det liknar en armé av tusen gånger tusen rasande, bindgalna och blodtörstiga våldsvaginor med sylvassa tänder och beväpnade till dessa. De hoppar ur Hustlers och FIB-Aktuellts sidor och sliter struparna ur de själlösa hankritter som gjort dem till stumma objekt, så blodet sprutar över såväl fasta som lösa inventarier. De väller som en ostoppbar organisk mur av tusen generationers kvinnohat och själva Moderjordens straffdom. Legion efter legion av vredesvulvor stormar utan nåd över berg, störtar ur himlar och stiger ur hav och ingen självgod patriark eller heterohövding kan göra mer än, nerpissad av gränslös skräck, möta döden på ett sätt så oändligt utdraget och besinningslöst brutalt att självaste Satan tittar bort. Ty han och Gud står i tur...
Den natten tas inga fångar och från varenda träd på jorden kommer att dingla avhuggna slapptaskar som en hyllning till Gudinnans Apokalyptiska Kastration av denna världs falliska vanstyre.
Och till dig man, du som ihärdar i din sexism, i dina övergrepp, i din arrogans, i din encellighet. Till dig säger jag:
Bäste bror: Ta dig till närmsta zoo. Klättra in i lejonhägnet. Väl där, försök få en gyllengul lejoninna att prenumerera på Amelia, att gå med i Centerns kvinnoförbund, att lägga Lip Linen *innan* läppstiftet, att inte klä sig så utmanande, att 'släppa till'. Känn kraften motsvarande 15 vuxna grovarbetare slå dig till marken. Känn kvinnoklor öppna din buk med ett säkert och raskt snitt. Säg mig, döende bror, där du ligger: Ifrågasätter du hennes kvinnlighet??
Och nästa man som påstår att 'feminismen förtrycker män' åker rätt ner i närmsta flismaskin. En gång för alla: Normen KAN inte förtryckas! per definition liksom..
Det råder trots allt en viss artskillnad mellan Kvinnojourer dit kvinnor tar desperat tillflykt i fruktan för sina liv, och sk. Mansjourer där skitnödiga heteromän sitter och gnäller över att kärringen inte släpper till när hans pitt vill, och över att deras Gudomliga Överhöghet naggats en smula i kanten.
Tycker du jag överdriver? Att jag tar i? Nej, i helvete heller..
För:
Så länge det finns:
Burkhor, trafficing, Gang Rapes, hedersmord, damfotboll, flicksnus, änkebränning, raffset för 6-åringar, skönhetstävlingar där småtöser som inte ens lärt sig gå sminkas upp som fnask...Så länge det behövs:
Kvinnojourer, skyddat boende, tjejtaxi, kurser i kvinnligt självförsvar...Så länge som:
Letterman alltid presenterar sina kvinnliga gäster med "The lovely.." och aldrig sina manliga...Så länge:
Lenin anses som en politisk tänkare och Valerie Solanas som en galenpanna...Så länge:
Vuxna kvinnor infantiliseras i rosa blommor och volanger, och bögarna designar skitenSå länge:
K vinnokroppen inkapaciteras i snäva kjolar och höga klackar, och bögarna designar skiten...Så länge:
Flator, bitjejer och transpersoner hålls tillbaka, förringas och trakasseras av män, och bögarna tillåter skiten...Så länge:
Nyfödda indiska flickor nackas av den enkla anledningen att de inte är pojkar...Så länge:
Kvinnor har lägre lön, omskärs med rostiga rakblad, utsätts för vit slavsexhandel, osv osv osv osv..Så länge lever Heteropatriarkatet ohotat och i högönsklig välmåga.
Det finns en himmel därborta; en skir och stålviolett himmel, ganska dunkel och mycket genomtänkt. Där kan vi äta prinsesstårtor och aldrig bli tjocka. Inga Fader Vår ljuder där bland molnen. Ingen tror och ingen hoppas. Möss och människor ligga där samman. Alla de vackra är fula och alla de fula har makt. Vi lyssnar på Vagina Grande, citarers och sjakalers växelsång. Gudinnan sväller.
Hoppet om ett annat Land, så nära att det bor i oss men så fjärran att de starkaste radioteleskopen knappt förmår att förnimma det. Slagbjörnar och huskatter leker där samman. Möss och människor ligga sida vid sida. Barn leker ostörda i gräset. Dervisher virvlar över hav av tusenskönor och lappgummor slår där på spåtrummor. Fatimas visa hand torkar all sorg, all skuld, all skam ur de drabbades ögon. Vid Rikets gränser vakar Kali lika andlöst blå som himmel och hav, tusenarmad krigarinna. Maria av Magdala står vit, stolt och naken i natten, som en eldstorm under Månen. Den tunga Gudinnan slår då sin lie över skapelsen.
Sist mågra rader ur Gudrun Schymans briljanta 'talibantal' vid V-kongressen 2002:
Det tar sig många uttryck. Diskrimineringen och kränkningarna
ser olika ut beroende på var vi befinner oss. Men det är
samma norm, samma struktur, samma mönster, som
upprepas så väl i talibanernas Afghanistan som här i Sverige.
Jag kan bara
hålla med...
