Anna Nicole Smith
Anna Nicole Smith har lämnat det jordiska. Lilla Anna; sexobjekt, hovnarr och spottkopp har kallats hem till Templet. Vit sol slår idag över Gudinnans ängar.
Den dystra sagan kom till oss någon gång i skiftet 80-90-tal, med stora underklädesannonser från HM. Pojkarna, förblindade av kjättja, körde av vägen. Så funkar ju tydligen heterosexuella män - inte vet jag; ser de en bild på en kvinna i underställ så blir de så kåta att blir blinda och kör in i närmsta viltstängsel. Alla hade så roligt åt detta.
Sedan blev Anna "tjock" och förvandlades snabbt från sexgudinna till spefågel. Den dumma, feta blondinen som blev 'för tjock' för att visas upp naken. Nu dög hon endast till hån och löje. Sällan har en människa så grundligt och omfattande skändats och förringats som Anna Nicole Smith. Sällan har världen brytt sig så lite om att en människas rätt till värdighet förnekats henne. Hon var lovligt byte, den dumma tjocka fylleblondinen. Hon dög ju inte ens längre som runkmotiv. Hon fick skylla sig själv. Hon hade blivit 'fet och äcklig' och därmed förlorat rätten att bli behandlad som en människa - som en kvinna.
Anna figurerade i en ganska märklig dokusåpa på TV för några år sedan. Jag kom att följa den. Jag kom att fästa mig vid henne, så mycket man nu kan göra det vid någon man ser på TV. Det var ganska uppenbart att hon inte mådde bra under inspelningen. Hon var höggradigt förvirrad av och till. Ibland var hon vettlöst rolig, ibland bara besynnerlig. Oftast oändligt hjärtskärande. Jag grät ibland. Antagligen när de flesta andra skrattade. Att det alls lät sig göras; att ta en människa i uppenbar kris och visa upp henne som ett beläte för världen i syfte att tjäna pengar. Att det inte fanns några som helst filter på vägen som stoppade denna lumpna exploatering. Att inget och ingen vakade mellan Anna och denna förnedring. Så ensam hon måste varit. Och till Dig som säger att hon "ju själv valde att ställa upp.", att hon ju dessutom valde sitt liv. Att man *väljer*". Du vet inget om 'val', så tig. Den platsen där Anna fanns - där fanns inga "fria val". Där fanns ingen "frihet". Där fanns inga "val." Jag har besökt den platsen - så tig, håll truten och knip käft!
Jag vet hur neurologiska handikapp ser ut. Jag har det själv. Jag vet hur en missbruksproblematik ser ut. Jag har själv haft det. Jag vet en del om smärta. Jag vet hur det ser ut på botten av brunnen. Jag såg en flicka med svår adhd och ätstörningar. Jag såg en flicka omtöcknad av piller och sprit. Jag vet hur sådant ser ut. En misshandlad och missbrukad flicka som aldrig tilläts bli kvinna. Hon utsattes för allt det och bara det hon inte behövde. Jag ville hjälpa henne. Gömma henne. Som en flykting..
"Ett tragiskt öde" kan man tycka. Nå - det är allt lite mer än så, lite djävligare än så. Det är, i allt väsentligt, en avrättning - och hela världen höll i yxan. Myten Anna Nicole Smith skapades av en konspiration av patriarkat och kapital, och nu sällar hon sig till Marilyn Monroe, Lolo Ferrari och alla dessa andra kvinnor som vreds ur som disktrasor och kastades. De som skulle uppfylla alla heteromäns sängkammarfantasier. De som sedan hånades när livet satte åt dem. De begapade, föraktade. De dyrkansvärda som det samtidigt var helt ok att spotta i ansiktet. Sedan förebrår folk dem för att de inte 'ryckte upp sig', när de stod ensamma mot ett helt liv av män med makt, män med pengar, män med knytnävar; när de stod ensamma mot en global industri vars enda mål var att suga sista droppen blod ur dem tills den sista dollarn var intjänad, ensamma mot ett mediadrev som aldrig gav dem ens en enda sekund av värdighet. Ni förebrår dem detta - medan ni själva knaprar Fontex för minsta lilla fis på tvären. Skäms på er.
Förra året dog Annas förstfödde, Daniel i hennes armar. Pietà. Idag är det kalas i Templet. Mor och son står samman på berget i blå luft. Befrielsen är så mäktig att skogen böjs till Jorden, och dagen till ära är Gudinnan frodig, lysande röd och mäktig, blond som guld. Nu är livet slut, nu är skiten borta, plågan över. Have fun, sister.
Hon, den heliga och rena, mot vilket allt ont är maktlöst
tar som offer ur dina händer
den tunga kniven med det onda blodet.
-- Edith Södergran
