Upplopp i Köpenhamn
Det bråkas i Köpenhamn. Bråkas ordentligt. Jag har sett kommentarer av modellen att de danska ungdomarna som tagit strid för sitt Ungdomens Hus blott är ett gäng uttråkade medelklassyngel som bränner bilar och bygger barrikader för att de inte har något bättre för sig, att de saknar respekt för ägande och egendom. Det är nog lite mer än så det handlar om. Huset på Nørrebro är en bild för något större, något värre. Att kommunen sålt huset efter att låtit ungdomarna begagna sig av det gratis under ett par decennier tror jag inte är problemet. Det hade folk kunnat leva med. Jag tror dock att danskarna får svårare och svårare att leva med ett Danmark som mer och mer polariseras under överinseende av en rasistisk, arrogant högerregering, en brutal polis som får våra svenska piketstyrkor att framstå som Kling & Klang i Pippi Långstrump. Folk är trötta på nedslitna förorter som får Tensta, Rosengård och Bergsjön att likna Sörgården. Människor är trötta på en regering som får våra usla Sverigedemokrater att likna en syjunta. Danmark - Hygge, flæskesteg och gladporr. Under tivolifernissan är Danmark ett litet självgott ariskt legoland, och då blir det därefter.
Vad mycken mediabevakning av dessa skeenden har missat är symbolvärdet hos de som köpt huset, den tokkristna sekten Faderhuset. Jag är fullständigt säker på att vi inte sett några kravaller om kommunen sålt huset till ett kvinnokooperativ, ett dagis eller en kulturförening. Jag tror inte ens det hade varit några problem om huset blivit en livsmedelsaffär, ett internetcafé eller ens ett solarium. Det handlar om att Köpenhamns kommun, utan att bevärdiga ungdomshusets brukare med en dialog, sålt huset till en högerrabiat frikyrka som redan retat upp Nørrebros invånare. Jag hittade följande på Faderhusets hemsida. Tydligen har de marscherat genom stadsdelen i något slags islamofobiskt korståg - AKA en 'bönevandring' för ett tag sedan, en krigsförklaring så god som någon:
"...Det medførte en del mediebevågenhed, som yderligere blev forstærket af vores vandring på Nørrebro. Aktionen var tænkt som en bønnevandring, hvor vi ville proklamere, at Nørrebro tilhører Jesus og at Danmark er et kristent land. Vandringen var foranlediget af et brev, som kom menigheden i hænde. Brevet var et opråb til muslimske organisationer om at organisere sig for at overtage bydelen og indføre islamisk lovgivning mm.."
"Nørrebro tilhører Jesus." Johodu.. Ungdomarna i Köpenhamn 'beg to differ'. Nørrebro tillhör oss! Vi som bor, leker och arbetar här. Vi som kommer från hela världen och håller dessa eftersatta innerstadsgetton vid liv. I allt väsentligt hävdar de 'sedvanerätt' -det som vi samer hävdar i Sápmi. Inga kryptofascistiska kristna borgarbrackor ska vandra in här från den öresundska Guldkusten och *kristna* oss. Det är här konflikten ligger; mellan det danska etablissemanget med sin apartheid, sin råkapitalism, sin krigshets, sin dryga vulgärnationalism och sin helt ohöljda rasism å ena sidan och fattiga, arbetslösa innerstadskids och marginaliserade nydanskar å andra sidan. En regim får det motstånd den själv genererar. Den får det den ber om och förtjänar.
Som god svensk borde jag väl avsluta med att ta avstånd från våldet och vandaliseringen, men si, det tänker jag då alls inte göra, för det är inte min sak att sätta mig till doms över. "Let all the poisons that are in the mud hatch out!"
"Et sølvfløjt fra en trætop
En svag tagfat-lyd af en kat
En rislen i bækken
En hvislen i hækken
Der si'r, at det ikke mer' er nat."
-- Ur; Dansevise
