Marknadsekonomi my ass

 


Vad jag förstår har det varit ett sådant där börsras lite varstans. Tydligen hade ett rykte satts igång. I Kina. Om att något slags skatt på något var i antågande. Av orsaker som undandrar sig min bedömning föranledde detta börser världen över att kuka ur. Det kan ju tyckas vara en pseudohändelse av rang, att det 'skvallras i lekstugan', men sådant här kan sluta illa. Människors privatekonomi kan påverkas, räntor kan få fnatt. Folk kan få sina modesta små privatekonomier havererade. I värsta fall förlorar en och annan möjligheten att betala sina lån. De kan få gå från gård och grund. Liv kan förändras.


Ergo; för att diverse hysteroida sladdertackor väljer att sprida rykten i en miljö som uppenbarligen befinner sig på gränsen till ett nervsammanbrott kan enskilda människors ekonomier och liv påverkas, sluta i tragedi, värdlen över. Ingenstans kan man gömma sig om man bor i ett land som besvärjer sig till Den Fria Marknadens Lyckorike - och det gör ju de flesta. På fullt allvar anser de flesta att denna kombination av ryktesspridning och profithunger är det mest framstående vis på vilket man kan fördela och hushålla med Jordens resurser. Fucking unbelievable.
Det finns en borgerlig myt som säger att "Marknadsekonomi är en garant för mänskliga fri- och rättigheter och demokrati." Denna återtår ännu att föra i bevis. Kina är beviset på motsatsen. Där har man lyckats kombinera den mest hjärtlösa vampyrkapitalism med de allra mest vidriga uttrycken för diktatur och statsförtryck. Uppenbarligen tycks det fungera ganska friktionsfritt. Därav följer givetvis att även det omvända är fullt möjligt; att kombinera en ansvarsfull planekonomi med demokratiska fri- och rättigheter, och hoppet om denna värld är en av de saker som gör att jag ännu stiger upp om morgonen.


Igår tog jag och min unge Padawan en rask promenad genom staden, men vi såg människor och blev rädda och gick hem. I morgon är det mars.

 

Then they told us
All they wanted
Was a sound that could kill someone
From a distance.

-- Kate Bush

 

Åter till
Bloggbitar