Null and Void
Det är en smula fascinerande med folk som definierar sig uteslutande med hjälp av allt de inte är och inte gör. Riktigt märkvärdigt blir det när den enda personalia som lämnas är: "Jag håller inte på med sex med barn och djur.". Ett anmärkningsvärt stort antal sidor på diverse kontaktsajter och communities ser ut just så; Kön, ålder, mantalsskrivningsort samt ett klargörande av att han (har ännu inte hittat någon 'hon') inte är pedofil och inte hänger sig åt tidelag.
Riktigt vad syftet med denna strategi är undandrar sig min bedömning. Personligen tycker jag det framstår som en smula sorgligt när det enda man har att anföra till sin fördel är att man inte är pedofil och när ens främsta egenskap är att man inte knullar killingar och värphöns. "Skulle bara fattas annat." kan man spontant utropa. Det är lite som att skriva: "Jag äter inte hundbajs till frukost.", "Jag kommer inte att döda dig på första träffen." eller "Det var inte jag som mördade Gustaf III." På något vis har man nog ändå utgått från allt detta redan.... eller hade i alla fall. Hälsan tiger väl still, inte?
Dessutom kan man undra om varför just det är pedofili och tidelag som vederbörande lägger vikt på att dementera, och inte landsförräderi, mordbrand, urkundsförfalskning eller gravskändning. På förekommen anledning? Vilken anledning? Det hela motverkar allt sitt eget syfte, i den mån det finns ett syfte.
Dessutom är ju uteslutningsmetoden en oändligt tragglig och omständlig väg till att komma fram till vad denne man verkligen är och gör. Tänk bara så mycket som jag inte är; E-Types pappa, argon, dibarn, Portugals grundlag, bronsåldern, Tjalle Tvärvigg, en asfaltkokare mm mm mm mm i all oändlighet..
Vi kan nog alla vara ganska överens om att sexuella övergrepp på barn inte är en god sak. Inget som bör uppmuntras. Inget som de små barnen mår bra av. Denna ståndpunkt är inte kontroversiell. Att skylta med att man är "mot pedofili" är inget ställningstagande. Det säger lika lite om dig som om du hade berättat att du inte dricker saltsyra till maten, eller att du inte skär halsen av alla du ser på gatan.
Låt mig berätta lite om hur de allra flesta förövarna fungerar:
De deltar INTE i debatten om barnporr. Var ganska säkra på det. De vet att ligga lågt. De tar inte i ämnet "barnporr" med tång, och gör de det så stämmer de in i den allmänna kören om att "Det är hemskt. Pedofiler är onda. Det är synd om barnen." Förövarna älskar barn. Barn är det bästa de vet. De är besatta av barndom och den trygghet och oskuldsfullhet de förknippar med den. Det är den de vill åt. De skulle alla vilja vara lika rika som Jacko, så de kan bygga ett eget tivoli på tomten. "Låten barnen komma till mig." skulle det stå över grinden. Deras välvilja är utan slut.
Ingen förstår barn så bra som pedofiler. Ingen identifierar sig så med barn som förövaren. De förstår barnet. Pedofiler är makalöst ändamålsenliga och operativa. De gör det som krävs för att få tillgång till barn. De gör sällan fel och de har ett oändligt tålamod.
Jag har jobbat sju år inom kriminalvården och träffat många förövare. Deras förmåga till självbedrägeri och självrättfärdigande är bottenlös. Jag har hört en vuxen man på blodigaste allvar hävda att den 2-åriga dottern förförde honom. Han ville inte ha sex, men hon var så kåt och satt i hans knä och gned sig förföriskt mot hans skrev. Han gick med på det till slut - för "hennes skull". Han blev offret - hon förövaren. Verkligheten som sådan vrängs ut och in. Alla gränser suddas ut. Alla referensramar slits i bitar. Alla lögner blir sanna, alla sanningar onda lögner. Inget sägs. Inget syns. Det är ett perverterat spegeluniversum bortom enkla motsatspar som 'rätt/fel' och 'ont/gott'. Akta dig för att tala för mycket om den världen - för där betyder allting sin motsats. Mycket få människor har vad som krävs för att utmana den utan att själva duka under. Den bubbla som förövaren/offret dväljes i är nästan ointaglig.
Sexualitet är en smärre detalj i det hela. Pedofiler är inte överkåta. Det är inte så att de vaknar på morgonen med ett megastånd och i brist på en vuxen människa knullar ett barn, i brist på en människa en vinthund och i brist på något levande en varmvattenberedare. Kastration som metod för att minska antalet övergrepp är ganska överskattad, och troligen så p.g.a. mytbilden om att förövaren alltid är en vuxen man med oändlig sexaptit. Många förövare - fler än ni anar - är kvinnor och många är själva barn som inte ens inträtt puberteten. Testosteron är knappast problemet i just dessa fall. Sex är inte målet. Sex är ett medel. Målet är makt, total egennytta och de egna behovens fullkomliga tillfredställelse. Bortom målet finns en föreställning om att resten av mänskligheten enbart finns till som en slags serviceinrättning. Offret finns till bara för förövarens skull. Som en rakapparat, en ryggkliare eller ett skohorn - ett objekt. Ett dött ting.
Jag har själv överlevt övergrepp som barn, och det är exakt det man gör: "överlever" - på samma vis som en strandad på en öde ö hjälpligt lyckas hålla sig vid liv på självdöda råttor och bittra rotknölar. Så jag har en viss insikt i övergreppens mekanik. 'I've danced with the Devil in the pale moon light'. Jag var sex, sju år gammal och alla sagor tystnade då och har tigit sedan dess. Möjligen borde jag därför vara tacksam för alla som tycker det är så hemskt med pedofili. kanske borde jag se dem som mina vänner och försvarare. Det hade jag kanske kunnat om de vetat vad de talat om, om de inte bara vräkte av sig sådant för att framstå som godhjärtade och fina människor, om det inte bara vore tomma ord. Jag blir mest av allt trött på er som försöker sno billiga poäng på offrens tragedier, på vår bekostnad. "Jag hatar alla äckliga pedofiler. De ska dö.. ja, det är så hemskt!" Ni vet inget om Äckel. Inget om Hat. Inget om Hemskt. Inget om Död. Ni använder bara pedofiloffren till att tillfredställa egna känslomässiga behov. Nåja.. det är vi ju vana vid, att folk tar för sig. Vi är för Er vad minkar är för diverse veganvandaler - ett idiotsäkert kort. Ingen kan ju tycka illa om ett litet skändat barn eller en näpen, storögd mink. Inte förrän barnet växer upp och själv begår övergrepp och minken sliter strupen av en ännu sötare harpalt. Synd att världen är så komplicerad och svår.
Sexuella övergrepp kan se olika ut; från de subtilaste antydningar till den mest bestialiska tortyr, men de är aldrig utan konsekvenser. De passerar aldrig obemärkt. De förgiftar, missfärgar, förvrider och vanställer själen. Barnets privilegium: att få tro att världen är trygg och att människorna är dina vänner krossas skoningslöst. Den förlusten tar man aldrig igen. Man hittar aldrig dit igen. Återstoden av livet går i stort sett ut på att hitta strategier att uthärda. Vissa klarar det bättre än andra. Många klarar det inte alls.
Så därför; Närma er detta ämne med en viss ödmjukhet, och för de flesta är ödmjukhet i detta fall likställt med att tiga.
