"- Var är bina? - De stack."

 


"Undergången är snart här, åtminstone om man ska tro vissa forskare och ett gammalt uttalande av Albert Einstein. Det gamla geniet sa nämligen en gång i tiden "Om bina försvinner har människan bara fyra år kvar att leva" – och nu verkar bina försvinna."

"Biodlare från hela världen rapporterar om ett fenomen kallat CCD (Colony Collapse Disorder). Det uppstår när ett bisamhälles invånare helt plötsligt försvinner och bara lämnar en drottning kvar. Ingen vet vart alla bin tar vägen men de tros dö ensamma och förvirrade långt ifrån bikupan."


Snälla människor, sluta genast upp med att försöka lösa några som helst problem. Upphör omedelbart med att försöka skilja rätt från fel. De flesta av er är inte kapabla att skilja på 'nygotik' och 'giftstruma'. Ju mer ni försöker desto värre blir det. Ju mer jag ser er desto mindre förstår jag.


Varje gång jag talat med en människa inser jag att jag likaväl kunde varit en mitokondrie som haft en date med Svenska Ångpanneföreningen eller ett paket piratpengar av lakrits vilka just haft en rendezvous med *kustnära fiske såsom det bedrevs kring Ösel och Dagö på tidigt 70-tal* eller varför inte som en balklänning som just konverserat med Sjörapporten i P1. En viss känsla av befrielse följer på dessa insikter.
Sluta leta efter det gudomliga för det enda ni hittar är Åke Greens solkiga y-fronts-kalsonger, skitfilmer av scientologpsykopaten John Travlota eller EKHO:s evinnerliga krälfjäskande för Kukväldet. Om det Gudomliga mot all förmodan vill dig något så hör Hon av sig. Du kommer att märka det. Tro mig. Det är som en slägga i pannan. Som ett vidunder i din trädgård. Ni försöker laga världen och allt rasar. Ni söker sanningar och hittar sådant här. Ta ett steg tillbaka..


Världen är en purpursaga. Civilisationen som vi känner den är bara bleknande blommor på tapeten. Det finns blott ett snurrigt enda klot som far genom rymderna, sällt att mörkret vänder det om, vår arma himmelska badboll vars yta vi smeker, suger livet ut, befläckar och bebor. Varje dag Moder Sol giter resa sig över våra huvuden är en ynnest. Vi borde bli bländas av tacksamhet, hade vi skam i våra kött.


Låt oss liksom Fredrick Federley dra en lina kokain och gå tigande i natten in. Låt oss liksom svalorna bygga oss ett bo. Låt oss liksom Donatella sluta på vokal.

 

Åter till
Bloggbitar