Antirasism
Att det alls ska behövas

Antirasism är egentligen fel ord, för det implicerar på något vis att det finns 'raser'. Det finns en endaste människoras (eller art som det faktiskt heter) på Jorden; Homo sapiens sapiens. Den tillhör vi allihop. Begreppet ras är för övrigt inget som används vetenskapligt. Det betyder gentligen inget alls utöver att det slarvigt används för för olika varianter av hundar, katter, kor och andra framavlade skapelser vi människor frambringat. Egentligen finns det bara en enda art 'tamhund' (Canis lupus familiaris). Besattheten av ex. hundutställningar och den närmast analneurotiska manin kring olika hund-"rasers" renhet är förresten ett arv från det sena 1800-talet när det fördes liknande resonemang kring männsikor med Förintelsen som slutligt resultat. Något att tänka på, kanske.

'Rasism' borde egentligen bara kallas 'primitiv flockmentalitet', 'dumhet', 'ondska' eller 'okunskap' - för det är vad det är.

Jag hamnade i någon slags dödfödd diskussion för ett tag sedan, på mitt kvartersgym, med en blond, äppelskånsk rasist. Alla problem i detta samhälle berodde på att det fanns "för många utlänningar" ('I Sverige' antog jag han avsåg med detta och inte globalt.). Vi hade inte råd med dem och om vi bara kastade ut alla dessa så skulle allt bli mirakulöst bra, ymnighetshorn skulle tömmas över vårt ariska folkhem, det skulle aldrig mer regna och änglar i Alva Myrdal-frisyr skulle slå sin rund över höskullar, ålagillen och ABF-kurser i släktforskning. Alltnog avstod jag från att debattera med denne man. Det är meningslöst, och jag skulle antagligen nå bättre resultat om jag försökte lära en mink latin. Det är en lögn att rasister, homofober och liknande saknar kunskap och bara behöver utbildas. Hat kan inte informeras bort. De vill inte veta något.

Rasism är för mig i grunden obegripligt, om man nu inte är ett jagsvagt och enfaldigt flockdjur som behöver illusionen att "Alla som är som jag är goda och alla andra är onda" för att klara av sin tillvaro, och det är ju gudbevars de allra flesta. Folk som utan stöd av flocken kissar ner sig av rädsla vid tanken på negrer, homofiler, fruntimmer och kamelryttare. De flesta människor är mig lika obegripliga eller lika begripliga oavsett allt utanverk som ålder, kön, härkomst, klass och allt annat pynt. Människor, oavsett allt ovan, är dock intill förväxling likartade och totalt förutsägbara när man väl lärt sig hur människoanden är funtad, och det enda som lättar upp är den ofantliga variationsrikedomen med vilka olika kulturer/grupper manifesterar denna misär. Vore väl synd om alla skulle vara olidliga på exakt samma vis?

Att det skulle vara en förmildrande omständighet att vara svensk kan jag inte se, lika lite som det barn som utsatts för en dysfunktionell familj är tacksamt för att mor & far "i alla fall var hetero." eller trafikoffret som glatt konstaterar: "Ja, det var ju åtminstone en Volvo."

Jag finns till. Och en massa andra människor finns till. Var och en av oss har en massa egenskaper - var och en i sin unika kombination. En hop mängder och delmängder i vilkas överlappning man sitter och sprattlar. Vet inte om det är så mycket att hetsa upp sig över. Men nu gör ju folk det - hetsar upp sig..

Det tjatas idag om 'assimilation' och 'integration' (läs: 'likriktning' och "Håll truten och var svensk!"). Folk buzzar runt med dessa floskler utan att ha så mycket koll på vad de betyder - om de nu betyder något alls. Vem ska assimilera sig? Till vad? Vem ska integreras i vad? Hjälten verkar vara invandraren som bleker håret brandgult, byter namn till Bengt Muhammedsson och viftar med en svensk flagga från balkongen. Duktigast är den som är bäst på att förneka sitt ursprung, sin identitet och kultur. Jag tycker mest det är beklämmande sorgligt.

Och vem fan är integrerad och assimilerad? Inte jag i alla fall. Jag är lika bortkommen i en moské som i en skånsk landsortskyrka, lika ovälkommen på Serbiska Kulturföreningen och stadens bögdisko som på Rotary och Hembygdsföreningen i Västra Ingelstad. Jag äter varken kebab eller sill. Jag suger upp näring direkt genom huden, ur luften. Jag har två långa antenner på min kala hjässa. De rör sig av och an i takt med tiden. De ser ganska lustiga ut.

Så jag vill passa på att uppmana alla invandrare att motstå festelsen att 'integreras'. Det finns inget att integreras till, nämligen. Ni behöver inte äta kålpudding med lingon. Skit i Strindberg och Lundell. Ni missar inget. Tro mig. Stå starka. Gå raka.

 

Något som verkligen oroar mig är att det har kommit en ny slags rasism till framförallt Europa; en rasism som inte har rötterna i den gamla nazistiska/fascistiska traditionen utan i den nya ultraliberalismen och populismen, en rasism som säger sig vilja värna kvinnors och HBT-personers frihet. Denna nya variant av eländet är djävligt lömsk, men icke desto mindre har den slagit grundligt rot inom HBT-rörelsen, särskilt bland borgarbrackorna. Särskilt bland bögarna.

Jag minns för något halvtannat år sedan när Paris förorter gick i krig och Thomas Bodström transade med Lindarw på S-kongressen. Vete fan vilket som var olustigast. Det säger en del om det Nya Europa dock. Pim Fortuyn - om ni minns honom - var en slags ikon och sinnebild för det hela; "Nu ska vi slå vakt om våra 'västerländska® och kristna© värderingar'. Muselmanerna och negrarna är homofober och kvinnofientliga med sina hedersmord och tvångsgiften. De utgör ett hot för HBT-kampen och kvinnors frigörelse." Ett nytt grepp för all del, men ack så lömskt.

Till den som på fullt allvar tror att man kan bekämpa homofobi med rasism, kvinnohat med främlingshat kan jag bara säga; Lycka till, idiot!

Pim var ingen HBT-kämpe. Pia Kjærsgaard i Danmark är ingen feminist. Det är nyfascism i drag, stöveltramp i stilettklackar. Vad Europa bör göra är att sluta leta efter fiender i andra länder och stirra in i sitt eget patriarkala mörker. Vi har samma arv, samma traditioner. Samma kukvälde. Min mormor (född 1885) lämnade inte sitt hem utan en sjalett på huvet, ty hon var en 'anständig kvinna' och dessutom 'änka'. Min mor (född 1920) satte inte sin fot i kyrkan utan att bära hatt eller annan lämplig huvudbonad. Känner ni igen det? Var tror ni profeten Muhammed [må Allahs frid och välsignelser vara över honom] fick sin inspiration till Huvudduken? Jo, i Bibeln såklart..

Ser folk en katolsk nunna ser de en "God och snäll tant - en Moder Teresa" men ser de en muslimsk kvinna i traditionell klädsel ser de en "Förtryckt kvinna och en potentiell självmordsbomberska", trots att man knappt ser skillnad på de bägge förrän man kommer helt nära.

Judendom, kristendom och islam utgör samma tradition i allt väsentligt. Skillnaderna är akademiska och oftast rena teologiska spetsfundigheter. Samma bottenlösa sluka av patriarkalt våld, samma surnande träsk av kvinnohat, samma rabiata HBT-förtryck, samma besynnerliga fixering vid kvinnors hår (Allt från burkhor till Björn Axén) men istället utmålar de varandra som varandras fiender. Slug härskarteknik, det där. Den fungerar fortfarande. HBT-samhället blir mer och mer främlingsfientligt för varje dag, och vid Fort Europas gränser motas HBT-aktivister från Iran och feminister från Sudan bort - tillbaka till en ofta säker död.

Det förs en ständig kamp för kvinnors rättigheter, barns rättigheter och HBT-folks rättigheter i länder med muslimska traditioner, i de gamla kolonierna, i tredje världen. Överallt i städer och byar, på berg, i grönskande dalar, ändlösa öknar och vid stora vatten. Vi hör aldrig talas om dessa hjältar. Vi har aldrig sett dem på bild, aldrig hört deras namn. De har aldrig intervjuats av Lars Adaktusson. De kämpar inte sällan med livet som insats - ibland lyckas de fly hit när de bränt sista bron bakom sig. Då kastar vi ut dem med argumentet att de hotar våra "frihetliga värderingar". Det är sorgligt bortom allt hopp. De hade kunnat lära oss så mycket, men vi vill inget veta. Vi ska titta på 'Let's dance'. Vi har inte tid med sånt.

En gång till: Till den som på fullt allvar tror att man kan bekämpa homofobi med rasism, kvinnohat med främlingshat kan jag bara säga; Lycka till, idiot!

 

Men för mig - kanske en ganska autistisk inställning - är det mest befängda med rasismen att den är så makalöst ovetenskaplig, så totalt gripen ur tomma luften. Betrakta ansiktet på bilden här ovan kunde mycket väl ha varit allas vår mammas. Vi härstammar samtliga från en kvinna med ungefär det utseendet - för ca. 7000 generationer sedan. Hon levde och verkade i östra Afrika för sisådär 150 000 år sedan. Varenda kotte på denna planet; Du, jag, Mussolini, Maos änka, Walt Disney, Zsa Zsa Gabor, Darin, Ipren-mannen, Evita Peron, Miriam Makeba, Hitler, Leif Pagrotsky, Usama Bin Ladin och Mamma Scan bär på samma mitokondrie-DNA som hon. Humanist som jag är så begriper jag mycket lite av vad mitokondrie-DNA är förutom att det ärvs oförändrat på mödernet och därför är bra att ha om man vill fastsälla släktskap och genetiskt ursprung.

Homo sapiens sapiens råkade tydligen i klistret ett antal gånger och stod nära utrotningens avgrund med jämna mellanrum. Vi har ju en osviklig talang för sådant. Dock klarade sig en spillra med nöd och näppe, och i denna ynka klan fanns Mor, och var och en av oss - om vi söker våra rötter tillräckligt långt tillbaka - når tillbaka till henne. Hon är ALLAS stammoder. Hon, alltid hon och bara hon. Mitokondrie-mamma. Den sanna Eva.

Vi är alla så djävla nära släkt. Skillnader mellan människor från olika delar av världen är mindre än de genetiska skillnader som uppträder inom en ordinär schimpans- eller gorillagrupp. Sjutusen generationer är en piss i Nilen i evolutionärt perspektiv, en sekund. Några av urmammas barn tog sig söderut istället och bland dessa finns bland andra Sanfolket i södra Afrika. Det anses att San har bevarat mycket av urklanens utseendemässiga drag. Damen på bilden är just en San-kvinna och nog kan man se hela världen i hennes ansikte; lite Missy Elliot, lite Aung San Suu Kyi, lite romskt, lite sioux. En gnutta samisk. Hon är dessutom extremt lik Anna Johansson i Läckeby. Anna var en småbukare med en åkerlapp, några höns och ett halvt dussin kor. Hon bodde med sin make Jonny i ett rött hus med vita knutar just utanför Läckeby några mil norr om Kalmar. Mamma och Anna var konfirmationskamrater. Varannan söndag åkte vi till Anna och Jonny och köpte färska ägg.

När man tänker på allt detta så är det svårt att vara rasist, svårt att hata sina systrar, bröder och kusiner. Det finns inga "raser". Egentligen finns det bara en enda familjeklan spridd som gräshoppor över världen.